Jag vill aldrig mer öppna en burk!
Var med och lekte bartender på stadsfestuen i helgen. Inte direkt planerat men men. Jag har fått blåmärken på fingertopparna och blivit av med mina naglar.
Idag spelade Cooper på grönan och jag missade det. Lite ledsen för det faktiskt. Gubben går väl snart och dör som alla andra. Men jag har ju i alla fall fått sett honom spela en gång.
Funderar på att besöka sängen och drömma mig in i livet som en groupie på 60-talet. "Jag är med bandet" är en grym bok och jag avundas författarens liv.
Jag är helt enkelt född i fel decennium.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar