måndag 19 april 2010

En sorgsen vecka.

Den 14 April avled Peter Steele, mannen med rösten (och utseendet), Type O Negatives sångare och bassist. Jag hoppades på att det skulle vara ännu ett skämt (som de i samband med Dead again skivan) men efter ett "Official Statement" på hemsidan var det nog dags att acceptera fakta. Detta är slutet av en era...
Type O betyder mycket för mig och såväl hjälpt mig genom mörka stunder (som tex i somras) som gjort de bra stunderna ännu bättre.

Timingen var ju passande, dagen innan det var nio månader sen J dog. Dessutom av hjärtattack.
Jag kommer sakna den store lurken och jag är förbannad på mig själv att jag inte tog chansen att få se dem live när de spelade i Malmö för några år sedan. Hade ju räknat med att fixa det på deras nästa besök i Sverige...

Världen kommer aldrig bli den samma utan dig.


Vidare till idag som inte heller är en speciellt bra dag. J skulle ha blivit tio år idag, två siffrig.
Det tar på en när man tänker på det. Men jag har hållt mig uppe hela dagen ändå för jag vet att han har ett stort kalas uppe bland molnen och blir ännu mer bortskämd med leksaker. Så även om du inte är med oss längre, Grattis på födelsedagen vännen.

Fick reda på att jag måste göra om hemtentan idag. Det var väntat så det blev ju ingen besvikelse direkt.
På fredag åker jag hem till mamsen.

Two steps forward, three steps back
Without warning, heart attack.

Peace out.

Inga kommentarer: