Söndag igen.
En vecka kvar i skolan innan det är dags för sommarlov. Samtidigt som jag längtar efter det så vill jag inte att det ska komma. Så mycket som ska göras innan man får pusta ut och försöka lugna ner sig.
Det är jobbigt nu för jag mår skit även om jag hela tiden försöker vara glad och göra det som är bäst. Men det är ju jag som valt att läsa vidare och jag hatar mig själv varje dag som jag tänker att jag bara vill hoppa av och skita i det. Det är inte jag! Jag ger inte upp för att det går lite trögt, för att det bli jobbigt. Jag brukade i alla fall inte vara sådan... Men mycket har hänt och jag verkar har brytit ner varenda liten bit av mig själv.

Satt och kollade på en av uppgifterna nyss läste på allt som blev fel och tjaa... vad ska man säga, luften gick ur mig. Jag vet,jag vill och jag ska klara det här. Men nu kanske inte är bästa tidpunkten för det. Envisheten tar över och jag kommer göra allt för att klara det även om jag måste offra mig själv...

Nej usch det här var ju riktigt onödigt att ens skriva men va fan skitsamma.