Någonting är fel med mig. Jag har tappat all färg från i somras, bleknat så att säga. Ansiktet är nästan kritvitt och jag fryser mer eller mindre konstant. Jag orkar inget längre, hem från skolan och slänga sig på soffa. Vad är det för fel på mig? Vad har hänt?

Ligger hemma hos mamma i min säng under mitt täccke med mina kuddar. Så otroligt skönt, så fantastiskt. Men precis när jag somnar och i samma sekund som jag vaknar finns tomheten där. Ingen som ligger bredvid och snarkar, ingen som buttas i sömnen och ingen som tar upp mer än halva sängen. Jag saknar Robin så fruktansvärt.

12 veckor kvar till Jullovet och förhoppningsvis slutet på min visit hos Sigtuna folkhögskola. Men vad händer sedan? Hela världen blir min spelplan och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Enda sedan J gick bort har familjen fått ett helt annat värde för mig. Jag månar om den mer än vad jag någonsin gjort. Livet fram till den dag man slutar gymnasiet har varit så planerat så strukturerat så man har aldrig behövt fundera på vad som ska hända sedan. Och nu står man där utan att veta vart man ska ta vägen. Fan jag vill bara vara liten igen.

Hemma hos mamma och idag har man varit på marken i linde med Jess, mamsen och Anders för att senare på kvällen dra sig in till Örebro med mamsen för att hälsa på J i minneslunden och se Flickan som lekte med elden. Stjärnorna täcker hela himlen och lyser så starkt att det nästan lyser upp vår värld.

Jag vill bara få sova och vakna bekymmerslös.