Igår tog jag det extremt svåra beslutet att lämna någonting som betyder så mycket för mig.
Fanny ska få köpa min älskade Rappe. Det gör ont i hjärtat när jag tänker på att han inte kommer vara min längre. Fast egentligen har han inte varit min på fyra år. Han och jag har varit med om så mycket min lilla pålle. Men eftersom Fanny ringde i oktober eller något och frågade om det och att jag nu ska börja i Uppsala gjorde beslutet lite enklare. Om jag skulle ta honom med mig skulle jag få välja mellan att köpa mat till mig eller till honom, och självklart skulle jag spendera alla mina pengar på honom. Det funkar inte alls nej. Hur som helst kommer han fortfarande finnas i mitt hjärta och alla minnen kommer ju inte att försvinna. Dessutom får vi ju komma och hälsa på honom, eller ja det är ett krav jag ställde för att gå med på att sälja honom.
Har inte hört något från Fanny än men hon la till mig på facebook så hon lär väl ha läst mitt sms.
Hjärtat gör ont men han har det bra.
Än en gång lämnar jag en del av mitt förflutna bakom mig. Verkar lite som att strömmen av saker som betyder något har börjat ebba ur och blivit till en sinande liten bäck.
Det är måndag idag och på onsdag åker jag hem till Robin, hem till mig?
Kallt och jag längtar efter en dusch.
Peace out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar